Instrumentella och relationella reklambudskap

Instrumentella reklambudskap är de vanligaste förekommande reklambudskapen. Syftet är att lyfta fram en specifik produkts unika egenskaper och belysa hur denna produkt fungerar som ett instrument som löser ett visst problem. Genom att dramatisera framställningen göra man problemet så tydligt som möjligt och syftet är helt enkelt att mottagaren ska kunna identifiera sig i största möjliga mån. Detta sker alltså med hjälp av den dramatiska berättartekniken där den dramatiska triangeln fungerar som en utmärkt mall där mottagaren identifierar sig med offret och problemet och där produkten är räddaren. Exempel kan vara en tandkrämsreklam där en person lider av ilningar i tänderna och där tandkrämen träder in som räddaren i nöden som tar bort de besvärliga ilningarna. Ett annat exempel kan vara en person som är väldigt täppt i näsan och snuvig som därför tvingas avverka servetter på löpande band. Men se där! Där kommer nässprayen till räddning, några sprut i varje näsborre så är problemet som bortblåst!

Relationella reklambudskap talar till mottagarens känslor – det kan röra sig om budskap som väcker kärlek, rädsla eller ilska. Det handla mycket om att få mottagaren att skapa ett visst band till produkten. Berättartekniken är inte dramatisk utan inbjuder istället mottagaren till att själv göra bilden komplett. Argumenten är emotionellt formulerade och belyser produkten ur olika perspektiv som talar till mottagarens emotionella sidor. Chokladen Merci för en reklamkampanj som hör till denna kategori. De försöker tala till mottagarens strävan och önskan om en känsla av samhörighet där chokladen utlovar en smakupplevelse som för familjer och olika generationer samman. Andra bra exempel är tillexempel norrlandsguld som i en reklamfilm låter ett beryktat och tufft rockband stiga in på den lokala puben. De ser sammanbitna och hårda ut när frontmannen stiger fram till en gäst och dricker ur hans öl utan att fråga om lov eller säga ett ord för att sedan efter några klunkar säga: ”Du, är det okej om vi lirar lite?”. Därefter ställer de sig och spelar en mjuk kärlekslåt. Budskapet är att Norrlandsgulds öl är för de som vill vara sig själva för en stund, kort och gott, dricker du Norrlandsguld blir du en avslappnad skön lirare.

Porträttbild

Porträttbild – Original

Porträttbild - Redigerad

Redigeringar som gjorts: Beskurit bilden, använt klonstämpel för att klona bort diverse störande element, gjort svärtan mindre djup med “output levels” samt ett lager med grått i screenläge som även fått en del brus för att addera lite brus över bilden, lagermask för att maskera bort det vita ur bakgrunden på porträttet samt för att få kvinnan i förgrundens arm att täcka nederkanten på tavlan, liquify för att tighta till skägget lite och trycka ihop kinderna en aning, samt lättat upp lite annat smått och gott med skugga/efterbelysning, omforma fritt för att få ram, porträtt och väggbild att matcha.

10 Programvaror som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer.

1. Logic Pro X

Ett mycket populärt program som används för att producera musik. Det fungerar även utmärkt att lägga in videos i tidslinjen och på så vis synkronisera kompositionen med en video.

2. Pro Tools

Ett ljudinspelnings- och redigeringsprogram som används i så väl film som musiksammanhang.

3. Photoshop

Bildredigeringsprogram som används flitigt av i princip alla som arbetar med bildredigering då det har ett väldigt brett användningsområde.

4. Adobe Illustrator:

Ett vektorbaserat program som används av layoutare, designers, typografer och webdesigners. Det är just att det är vektorbaserat som gör att det är så attraktivt då du i princip jobbar i en oändlig upplösning.

5. Adobe Lightroom

Detta program används i princip enbart av fotografer då det erbjuder en rad smarta batchprocessing-funktioner och är väldigt generöst för personer som vill editera RAW-bilder.

6. Wordpress

Detta är ett webverktyg där man skapar bloggar. Verktyget är lättanvänt och det krävs väldigt lite förkunskaper för att kunna lägga upp en färdig blogg med detta verktyg.

7. Final Cut Pro

Det här är ett videoredigeringsprogram som har alla funktioner som krävs för att klippa och editera videos till en färdig produkt.

8. Davinci Resolve

Även detta är ett videoredigeringsprogram med det är lite extra väl lämpat verktyg för färgkorrigeringar då det erbjuder mer funktioner på den punkten än de flesta andra videoredigeringsprogrammen på marknaden.

9. Maya

Detta är ett 3d-modellering- och renderingsprogram som främst är till för att skapa 3-d animationer.

10. iZotope RX

Detta är ett ljudredigeringsprogram som främst är till för film och videomakare då det specifikt är inriktat på att reparera och putsa ljudfiler.

Källor:

Logic Pro X: http://www.apple.com/logic-pro/

Adobe Photoshop: http://www.adobe.com/se/products/photoshop.html

Adobe Lightroom: https://lightroom.adobe.com/

Adobe Illustrator: http://www.adobe.com/se/products/illustrator.html

Maya: http://www.autodesk.com/products/maya/overview

Wordpress: https://wordpress.org/

Final Cut Pro X: http://www.apple.com/se/final-cut-pro/

iZotope RX 5 Audio Editor: https://www.izotope.com/en/products/audio-repair/rx/

Davinci Resolve: https://www.blackmagicdesign.com/products/davinciresolve

Pro Tools: http://www.avid.com/US/products/family/pro-tools

Skapa en namnlogotyp i Illustrator

Några verktyg som användes i Illustrator för att skapa denna simpla namnlogotyp:

Type Tool för att skriva bokstäver. Selection Tool, Direct Selection Tool och Group Selection Tool för att kunna markera de punkter som skulle redigeras. Pen Tool, Add Anchor Point Tool och för att kunna rita och ändra formen på vissa element. Rounded Rectangle Tool för att rita upp en rektangel med rundade hörn. 

Vad finns det för olika berättartekniker?

Trots att en berättelse kan berättas på i princip oändligt många olika sätt ryms i huvudsak alla

berättelser inom ramarna för tre olika berättartekniker – den dramatiska, den icke-dramatiska

och den interaktiva berättartekniken. Den dramatiska berättartekniken tillhör kanske den vanligaste och brukar även kallas The Hollywood Line. Den grundar sig på en urgammal konstruktion som härstammar från det antika Grekland där Aristoteles lade grunden för denna dramatiska konstruktion. Han hävdade bland annat att ett drama måste ha en början, en mitt och ett slut. Den dramatiska

berättartekniken lämnar väldigt lite fritt för tolkning och är således sluten. Denna berättarteknik bygger på stark identifikation från publikens sida och avsikten är att berättelsen ska tolkas enligt regissörens avsikter. Dramaturgins delar är uppbyggt kring ett specifikt mönster som börjar med ett anslag där berättelsens ton sätts och där konflikten presenteras. Anslagets syfte är helt enkelt att direkt skapa en framåtrörelse som lurar in publiken och får dem att bli nyfikna på vad som komma skall. Anslaget följs sedan av en presentation och en fördjupning där handlingens tempo avtar för att ge plats åt en mer detaljerad beskrivning av karaktärerna och huvudkonflikten. Nästa steg blir upptrappningen där man ökar tempot genom att låter dramatiken och konflikterna intensifieras. Därefter följer konfliktupplösningen, eller berättelsens klimax där upptrappningen kulminerar och där

konflikterna helt enkelt upplöses. Det hela avslutas sedan med avrundningen eller avtoningen

som kort brukar beskrivas som ”lugnet efter stormen” – man lugnar helt enkelt ner det hela,

knyter ihop säcken och rundar av.

Den icke-dramatiska berättartekniken bygger till skillnad från den dramatiska på en öppen

struktur. Det icke-dramatiska berättandet har även det sin historiska grund i Grekland men

inte hos Aristoteles utan hos Platon. Den här berättartekniken bygger på ett medagerande från

publiken då den som sagt är ganska öppen för olika tolkningar. Således är det den ickedramatiska

berättartekniken som oftast bjuder på mest eftertanke och personliga reflektioner. Strukturen är alltså öppen och resultatet blir en mångtydig berättelse som får olika betydelse beroende på publikens egna värderingar, erfarenheter och analytiska förmåga.

Interaktivt berättande ett slags blandning av de båda andra teknikerna. Denna berättarform är

alltså både öppen och sluten vilket resulterar i en djupare interaktion från publiken. Interaktiva medier använder sig ofta av flera olika medier så som text, bild, film ljud och musik. På så vis får man besökaren att använda flera sinnen vilket kan möjliggöra en starkare upplevelse och känsla av interaktion. Det finns två huvudgrupper av interaktiva berättartekniker – det enkelriktande berättandet och det fria berättandet. Det enkelriktande berättandet är på sätt och vist låst då det finns en början och ett slut, besökaren har följaktligen endast en väg att gå. Det fria berättandet utnyttjar mediets interaktiva möjligheter bättre då det erbjuder ett flertal olika in- och utgångar. Besökaren formar helt enkelt sin egen berättelse genom de val som denne gör. Besökaren tar till sig den information som denne vill och i den ordning som står denne fritt. Det finns med andra ord inga egentliga begränsningar. En sajts struktur är direkt avgörande och för att komma till en rimlig struktur måste man göra ett flödesschema som förklarar för besökaren hur man navigerar på sajten. De tre vanligaste strukturerna är – Linje, Träd och Väv. Den simplaste och rakaste strukturen är den linjära som hela tiden tar besökaren från en sida till en annan utan några omvägar. Ungefär på samma sätt som en web-stores utchecknings-sida, där allt sker linjärt för att undvika felnavigering vid ett kritiskt skede.

Trädstrukturen fungerar bra i de flesta sammanhangen och det är lätt att dela in tydliga över- och

undergrupper. Dock gäller det att inte göra hierarkin all för djup för att förhindra att besökaren tappar bort sig. En meny av något slag bör därför alltid finnas med så att besökaren hela tiden vet var den befinner sig på sajten. Vävstrukturen är den mest avancerade av de tre eftersom det inte finns någon egentlig början och slut utan allt hänger samman i en oändlig väv där en bild eller ett ord länkar vidare till någon annan sida.

Bildredigering i Photoshop

Bild-1 (Före)

Bild-1 (Efter)

Beskurit bilden till ett kvadratiskt format. Använt klonstämpel för att klona bort diverse störande element i bakgrunden, ändrat nyansen med färgbalans och nyans/mättnad, dragit ned highlights med shadow/highlights, gjort svärtan mindre djup med “output levels”,  använt ett flertal lagermaskar för nästan samtliga editeringar.

Bild-2 (Före)

Bild-2 (Efter)

Ändrat färgbalansen med ett justeringslager, ändrat nivåer med kurvor och nivåer, klonstämplat bort lite smulor från bordet, skärpt den en aning med oskarp mask, belyst och intensifierat darth vaders framsida med dodge tool )efterbelys?) använt ett flertal lagermaskar för nästan samtliga editeringar

Bild-3 (Före)

Bild-3 (Efter)

Beskurit bilden, använt klonstämpeln för att bli av med lite lyktstolpar i förgrunden, ändrat nyansen med färgbalans och nyans/mättnad, korrigerat vitbalansen, dragit ned highlights och dragit upp shadows med shadow/highlights, använt övertoning och använt ett flertal lagermaskar för nästan samtliga editeringar.

Bild-4 (Före)

Bild-4 (Efter)

Beskurit bilden för att bli av med störande element högst upp i bilden, korrigerat vitbalansen, dragit ned highlights och dragit upp shadows med shadow/highlights, skärpt med oskarp mask, använt ett flertal lagermaskar för nästan samtliga editeringar.

Bild-5 (Före)

Bild-5 (Efter)

Beskurit bilden, korrigerat vitbalansen, dragit ned highlights och dragit upp shadows med shadow/highlights, skärpt med oskarp mask, använt ett flertal lagermaskar för nästan samtliga editeringar, ändrat nyansen med färgbalans och nyans/mättnad och övertoningslager, använt övertoning och använt ett flertal lagermaskar för nästan samtliga editeringar.